Senaste dagarna

Här kommer äntligen en kort uppdatering från "down under". Dom senaste dagarna har varit minst sagt omtumlande.Resan började ju i söndags med att vi åkte till London. Innan dess togs vi farväl av Anne, Sofie och delar av Rebeckas familj. Blev som väntat tårar. Väl i London  fick vi springa runt i fyra timmar bland alla affärer, vi träffade även Olle(som jag känner sedan gymnasiet) och Frida som även de skulle ta flyget till HongKong för att sedan dra vidare till Thailand. TIdigare hade även Tobbe checkat in oss. Så det var gott om kändisar kan man ju lugnt säga. Sen var det dags för HongKong flyget som varade i hela 12 timmar. Ingen hit att sitta stilla så länge, benen sväller upp och man blir alldeles konstig i kroppen. Sen var det bara en timme i HongKong tills vi klev på flyget mot Perth. Efter 23 timmars total flygtid klev vi äntligen av på perths flygplats efter midnatt den 5 februari, trötta men glada. Temperaturen var då ca 29 grader.
Vi begav oss till vårt hostel vid Cottesloe beach som låg precis vid stranden. Killen som tog emot oss var minst sagt förvirrad, han gav oss fel nycklar, hittade inga kuddar och kunde inte ge oss nycklar till skåpen för dom förstod han inte var var. Men vi lyckades i alla fall komma i säng tillslut fast vi blev tvungna att famla oss fram i blindo i mörkret då de andra sov. Dagen efter tog de två norskorna med oss till stan eftersom vi inte hade en aning om hur man tog sig dit, väl där skaffade vi mobilnummer så att vi kunde ringa hem eftersom ingen visste om att vi kommit fram. Sen ringde vi på en annons som vi hittat på internet om två rum som skulle hyras ut i samma hus. Jag tycker att hon uttalar sitt namn så svenskt på telefonsvararen. Någon timme senare ringer en tjej upp och mycket riktigt så är hon svenska. Hon ber oss komma och kolla på rummen på torsdag. Nästa dag som är onsdag åker vi in till Fremantle för att se oss omkring som även är det område vi har bestämt oss för att vi vill bo nära.  Det är stekande hett i solen och vi vandrar runt mest på måfå då vi inte riktigt hittar. Vi återvänder till hostelet där vi även tar premiärdoppet i Indiska oceanen.
På torsdagsmorgonen vaknar vi av att det hällregnar. Vi tror att vi ser i syne eftersom vi inte trodde det var möjligt att det skulle regna mitt i sommaren här. Det är inte heller vad man skulle kalla regn utan det verkligen öser ner. Men vi blir ju tvungna att bege oss ut i det eftersom vi ska åka och kolla på rummen i Hamilton Hill. Vi blir tvungna att gå i ca 15 minuter för att komma till tåget. Under den tiden blir vi dyngsura. Det fullkomligt rinner vatten av oss. Vi fortsätter med bussen från Fremantle mot Hamilton Hill. Där är det även en liten bit att gå till huset som vi ska till. Så om vi hade en torr fläck någonstans innan så har vi det sannerligen inte när vi når fram till huset. Trots detta kliver vi på och blir visade runt. Det är en enplansvilla med tre sovrum, veranda, trädgård och 70-tals bar. Allt går i brunt och de australiensiska heltäckningsmattorna är sjävklart på plats. Sofie och Scott heter dom som bor där. Sofie tycker så synd om oss för att vi är så blöta att hon skjutsar oss in till Fremantle där vi senare tar bussen. Hon ger oss lite betänketid till om vi ska ta rummen eller ej.  Vi beger oss tillbaka till hostelet där vi somnar för att vi är så utmattade av all tumult. Fyra timmar senare vaknar vi och kan då ta oss en promenad längs stranden innan det typ är läggdags igen. Dagen därpå flyttar vi in med Sofie och Scott. Fast Scott har vi ännu inte träffat.
Tillsammans beger vi oss tre till IKEA eftersom rummen endast är möblerade med sängar. Vi införskaffar oss sängkläder m.m. och äter svenska köttbullar, utifall vi redan skulle fått hemlängtan:)
Senare på kvällen tar Sofie oss med ut i Fremantle där vi träffar några av hennes vänner.

Idag har vi tagit oss en tur till Murdoch University bara för att se var vi ska gå i skolan någonstans. Allt låg på samma ställe och det hela var närmast gigantiskt. Inget slår iofs BMC i storlek när det gäller hus men detta område var otroligt stort med en massa hus men ändå med ett nästan parkliknande område. Handlat har vi även gjort och matbutiken var minst sagt färgsprakande. Alla möjliga färger på olika förpackningar och det blev nästan lite för mkt att ta in när man såg helheten. Men dom gillar färg här det har jag då förstått. Alla butiker har ett färgglatt utseende, det är inte alls som hemma i Sverige.

Av någon anledning krånglar blogg.se så jag får inte in några bilder i inlägget. Ska se om sajten skärper till sig snart.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback