När jag är stressad över något brukar det sluta med att jag istället för att göra något sätter mig på soffan och stirrar in i väggen (eller kanske TVn). Just för tillfället har detta inträffat alldeles för ofta. På tisdag ska jag presentera och paniken är här på riktigt. Det innebär mardrömmar och annat skoj. Jag förbannar mig själv dagligen för att jag inte läst fler artiklar den senaste tiden och hoppas förtvivlat att jag inte tappar tråden totalt när jag ska presentera. Jag är helt fascinerad av människor som inte riktigt verkar bry sig att dom behöver presentera, antingen ljuger dom eller så är det faktiskt så. Who knows. Jag vet i alla fall att på tisdag ska det firas, för då är mardrömmen över!

 

 

I helgen deltog jag och min housemate Christina i the amazing race. Man får i princip en massa ledtrådar och ska ta sig runt till olika stationer runt om i city. Vissa innebär facepainting i ett särskilt mönster som ni kan se på bilden (även om jag har pajjat fjärilen), Christina blev tvungen att äta ett väldigt illasmakande kinesiskt ägg, memorera olika saker, leta lås med initialer på och delta i taekwando. Väldigt roligt var det, men samtidigt otroligt utmattande. Här nedan kan ni se hur himla trötta vi var när vi äntligen kommit i mål. 

 

För övrigt har vi the annual student talks nästa vecka, så jag är lagomt stressad. Alltid lika kul att presentera inför hela insitutet....