I gar tog jag och Rebecka taget in till Perth for att ga pa premiaren av en film som vi skulle fa ga gratis pa genom en kurs vi laser i skolan.  Den handlade om aboriginerna och det var en snubbe fran skolan som hade gjort den.
Vi tog oss alltsa till Mount Lawley som var en mkt trevlig stadsdel i Perth. Dit kommer vi nog att atervanda da det fanns en hel del restauranger, caf'eer, kladbutiker etc. dar.
Filmen var annorlunda och bra, lite dokumentarliknande. Den var i alla fall riktad till oss "vita" for att det existerar sa mkt rasism har mot just aboriginer. Synd bara att vi inte hann med forfriskningarna efter filmen, vi rusade mot den sista bussen istallet och hann precis se den aka ifran oss. Da var det redan forsent att vanda om sa vi fick en trevlig promenad genom Mount Lawley istallet till tagstationen.

Har kranglat med bilderna igen sa nu blir det tyvarr inga sanna. Kanske uppdaterar senare om det visar sig vilja funka igen!

Torsdag (forra veckan)
Skulle ju traffa Karin och hennes polare pa Captain Stirling. Men jag var ju sa himla smart att jag inte tagit med mej passet. Hade liksom inte en tanke pa detta da jag klarat mej hittills med mitt svenska korkort. Det misstaget gor jag dock inte om. Turligt nog var det tva av karins svenska killkompisar som inte heller hade passen med sig. Sa jag akte med dom in till perth for dar behvode man inte visa leg pa barerna. Hangde alltsa med grabbarna en hel kvall vilket ju anda blev riktigt trevligt.


Helgen
Pa fredagen akte vi till en av fremantles biografer och sag en fransk film tillsammans med vara flatmates Sofi och Scott. Den handlade om en man som blivit forlamad och bara kunde blinka med ena ogat. Pa detta satt lyckades han skriva en bok. Var baserad pa en sann historia. Hade svart att tanka mej att den skulle kunna vara bra eftersom han i princip var pa sjukhuset i hela filmen, men den var faktiskt overraskande bra.

Lordagen spenderades i fremantle pa dagen och senare pa kvallen tog vi bussen till Julies hus. Busschafforen lovade att slappa av oss pa ratt stalle. Slutade med att hon slappte av oss halvvags dar sa Julies flatmate  fick kom ma och hamta oss med bilen. Australiensare ar bra trevliga!
Sen slutade det med att han skjutsade oss hela vagen in till North bridge dar alla nattklubbar finns. Det ar nastan lite komiskt nar dom har alla nattklubbar samlade pa i princip samma gata. Vi gick pa ett stalle som hette "The Dean".  Hittade till och med en kursare dar, ibland ar varlden bra liten. Men det var riktigt skoj dar och North bridge ar definitivt ett stalle som man kommer att hanga mer pa.

Mandag
Olycksdagen med flipflopsen...

Tisdag
I dag var jag pa aterbesok hos den oroliga sjukskoterskan pa universitetet. Hon klamde och klamde pa min handled och sag mycket bekymrad ut. Det var saklart inte skont nar hon tryckte men jag har absolut inga smartor i den. Hon sag anda orolig ut och ville att jag skulle traffa doktorn. Val hos doktorn klamde hon lite snabbt pa den och tyckte absolut att jag skulle ga och rontga den. Herregud sager bara jag, lat mej vara. Detta betyder alltsa att jag maste ta mej till nagon slags rontgenklinik imorgon bara for att dom ska saga att det inte ar nagot fel pa min handled. Suck.

I dag var jag och rebecka aven till Ikea. Vi tog taget dit vilket gick valdigt smidigt. Inhandlade en hel del som vi behovde, lite val mkt mat kanske. Men nu har jag en massa svenskt godis hemma, mums. Vi at aven lunch i restaurangen dar och fick riktig princesstarta (!) till efteratt! Kaffet var daremot en besvikelse, men vi kopte en hel del svenskt kaffe i matbutiken i slutet. Det ar mer for maten man aker dit an for moblerna kanns det som. Nar vi skulle ta bussen hem gick det daremot inte lika bra. Detta berodde pa att vi tyckte att vi var jattesmarta som tog en buss som skulle stanna ganska nara oss. Smidigt tyckte vi. Det slutade med att vi spenderade 2,5 timmar pa den bussen och sen fick vi byta buss samt vanta pa denna vilket resulterade i en over 3 timmar lang hemresa. Om vi hade tagit taget hade vi varit hemma inom en timme...
Men nu har vi i alla fall lart oss en laxa.

Mycket just nu men livet gar vidare har borta. Min dator har annu en gang sagt ifran sa nu lanar jag mina flatmates dator igen. Darfor blir det inga prickar har inte. Ska snart ivag och ta en ol med Karin och hennes nya vanner fran sitt universitet. Captain Stirling hette det visst det dar stallet. Blir nog skoj.