Jag längtar tillbaka till Uppsala. Känns som att jag har haft min välbehövliga semester från pluggångesten, men att jag nu måste tillbaka - snart.
Då är det dags att sätta fart med träningen på allvar igen. Här hemma har det bara blivit promenader och några joggingrundor. Jag vet att jag kommer att ångra att jag har sagt det här redan efter första träningspasset då jag inte kommer att kunna gå normalt på flera dagar. Detta eftersom jag dum som jag är inte kan starta successivt med träningen utan måste gå ut stenhårt redan från början.
Längtar efter studentrummet och känslan att få ha ansvaret om sig själv igen, bara sig själv. Min kära cykel som stått på rummet hela sommaren och längtat efter att ta en sväng. Nu är det snart dags att stå ute igen i ur och skur.
Jag läntar till och med till BMC, av alla ställen på jorden. Microrummen, B41 och bikupan.  Måste ju se om stället har klarat sig utan mej på hela sommaren. Även till matlådorna som jag kommer att banna över många gånger i höst.

Jag ser inte ett nytt år som en nystart utan alltid hösten som det istället. Jag skulle behöva ge höstlöften istället för nyårslöften. Då är motivationen på topp efter sommaren och man lovar sig själv att i höst ska man minsann bli den mönsterstudent som man hittills inte lyckats med att vara. Plugga dom där 8 timmarna per dag trots att man slutar kl 12 och faktiskt hellre tar en shoppingrunda på stan. Göra sina matlådor i tid så att man slipper handla mat i bikupan eller ställa sig och koka makaroner kl 7 på morgonen. Inte gå ut mitt i veckan för att man har sovmorgon dagen efter för man vet ju att det är en dålig idé. Sova och träna ordentligt.

Fast innerst inne, hur kul skulle det vara egentligen?

Lite av charmen är väl ändå pluggångesten som ALLTID infinner sig en vecka innan tentan då man inser att man ligger hästlängder efter i plugget. Att man helgen innan alltid befinner sig på BMC, äter både lunch och middag där och kan se paniken i allas ögon (inklusive sig själv). Vara dödstrött i skolan någon dag efter en vardagskväll ute men inse att det verkligen var värt det och att man faktiskt kan sova i graven=)

Slutsatsen är väl i alla fall att jag har haft semester tillräckligt länge nu och behöver få komma tillbaka till vardagslunket.